Minns inte ens sist jag mådde så bra som den där kvällen. Stängde ute verkligheten för några timmar och kunde inte sluta le. För jag hade inga krav från mina så kallade kompisar som egentligen bara ser mina fel. Som aldrig tänker på hur jag känner utan istället gör de allt för att hitta fel för att få sig själv att känna sig bättre. Eller av vilken jävla anledning de nu gör de för. För att dom gör det är så jävla tydligt även om dom inte kan erkänna det för sig själva. Men jag kan iallafall glädja mig åt att jag inte känner något behov av dom längre. Om de nu vill intala sig själv att de kan kalla sig kompisar så låter jag de göra de, orkar inte lägga ner energi på dem eftersom men jag litar inte på dom för fem öre. 

-

Han gjorde mig glad den kvällen. Han stängde av kaoset i min hjärna och fick allting att vara så enkelt. För det var precis vad det var - Enkelt. Men det var bara för en kväll för sen kom kaoset krypandes tillbaka, vilket tyvärr blir mer och mer kaos för varje dag. Men jag fortsätter kämpa och jag har hittat mina 3 fina brudar som kämpar med mig. Säger de ännu en gång, ni är förjävla bäst!♥